DANIELS MATTE 

Ur det centrala innehållet:

 

• Begreppet index

 

 

Vad är index?

När man jämför priser eller löner under olika tidpunkter har man nytta av index. En indextabell har oftast ett år man utgår ifrån, vilket kallas basår. Eftersom det har förändringsfaktorn 1 (100 %) sätter man index till 100. För att veta index för andra år delar man värdet man basårets värde. Då får man förändringsfaktorn, som multiplicerat med 100 ger ett indexvärde.

Man kan säga att att index är en förändringsfaktor multiplicerad med 100.

 

Om det har skett en ökning sedan basåret är indexvärdet större än 100 (förändringsfaktorn är ju mindre än 1) och om det har minskat är det mindre än 100. Om index för ett år är 113 betyder det att värdet har ökat med 13 % sedan basåret. Har det däremot indexvärdet 93 innebär det att värdet har minskat med 7 % sedan basåret.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur gör man en indextabell?

Tabellen visar hur priset på en Big Mac har varierat under perioden 1990 - 2010. För att göra en indextabell över hur priset har varierat börja vi med att bestämma vilket år som ska vara basår. Det är lämpligt att sätta 1990 som basår. Index för 1990 är alltså 100. För att veta index för 1995 dividerar vi 26 med 24 för att få förändringsfaktorn, därefter mulitplicerar vi med 100 för att få indexet. På samma sätt gör vi för de andra priserna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur tolkar man en indextabell?

Nedan ser vi prisindex för ett par skor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När man läser en index börjar man med att kolla vilket år som är basår. I det här fallet är basåret 1991 eftersom index är 100.

 

För att ta reda på hur priset (eller lönen) har förändras beräknar man förändringsfaktorn.

 

Förändringfaktorn får man genom                            .

 

 

Är förändringsfaktorn större än 1 har priset ökat och är den mindre än 1 har priset minskat.

 

Hur mycket har priset ökat procentuellt mellan 1994 och 2000?

 

 

 

 

Ökningen är då 1,03 - 1 = 0,03 = 3 %.

 

Konsumentprisindex, KPI

Konsumentprisindex som förkortas KPI publiceras av Statistiska centralbyrån och visar hur priserna i genomsnitt har förändrats för hela den privata konsumtionen. KPI är mycket användbart om man vill veta hur mycket priser/löner har förändrats med hänsyn till penningvärdet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under årens lopp har olika basår funnits, det senast fastställda är basåret 1980. När KPI går upp betyder det att vi får färre varor för samma belopp, penningvärdet är svagare. Vi säger att det är inflation. I tabellen nedan kan vi se att KPI bara har gått ner vid två tillfällen, 1997-1998 och 2008-2009, vilket kallas deflation. 

 

 

KPI mäter hur mycket kostnaden för varor och tjänster har förändrats och kan därför användas för att bestämma hur mycket våra levnadskostnader har ökat (eller minskat) procentuellt. Vi kan till exempel se att levnadskostnaderna har ökat med 21 % från 2000 till 2012 (förändringsfaktorn är 314,20/260,7).

 

 

Nedan visas en prisutveckling för en Big Mac under perioden 1990-2010. Med KPI kan vi avgöra om hamburgaren har ökat mer eller mindre än andra varor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi kan dra slutsatsen att Big Mac har ökat mer än KPI (71 % jämfört med 46 %).